En är för mycket, och tusen är aldrig nog.

Sitter på kontoret nu på förmiddagen och känner att jag har lite idétorka. Har förberett morgondagens Stödgrupp för unga, och reflekterar lite över Beroendesjukdomens mekanismer. Kommer att tänka på att jag, när jag var aktiv i sjukdomen, trodde att alla människor gick omkring med samma ”sug” eller CRAVING, som jag hade efter vissa födoämnen (födoämnenFortsätt läsa ”En är för mycket, och tusen är aldrig nog.”

Att ”glömma” verktygen i lådan

Om och om igen behöver jag påminna mig om att jag har en sjukdom, och att jag behöver vara aktiv i mitt tillfrisknande, varje dag. Det märkliga är att jag så lätt tappar kontakten med vad jag behöver. Jag kan veta det rent intellektuellt, men låta verktygen ligga för att jag inte tycker att jagFortsätt läsa ”Att ”glömma” verktygen i lådan”

Stegarbete

För mig är skillnaden mellan alla de gånger jag svält mig, tränat, överätit igen, svält mig, bantat, gått på Vikt Väktarna osv och att gå med i ett 12-stegsprogram det som gjorde att mitt liv förändrades på det sätt jag längtat efter och hoppats på under hela mitt liv. Genom att våga be om hjälp,Fortsätt läsa ”Stegarbete”

Gränser och gränssättning

I boken ”Steg in i livet” av J Kieth Miller finns ett avsnitt om gränser, som jag tycker är riktigt bra! I aktivt beroende hade jag inte förmåga att sätta några som helst gränser, varken till mig själv, eller andra. Rädslan för att inte bli omtyckt gjorde mig till en dörrmatta som folk kunde skrapaFortsätt läsa ”Gränser och gränssättning”

Hur vet jag att jag har ett beroende?

På NA (Anonyma Narkomaner) säger de ungefär så här att; om du inte har ett beroende, så går du inte omkring och funderar över om du har det eller ej. Enkelt. Men inte alltid så lätt. För mig har det varit viktigt att förstå att jag verkligen har sjukdomen beroende, för att kunna släppa förnekelsen,Fortsätt läsa ”Hur vet jag att jag har ett beroende?”