Beroendesjukdomens olika ansikten

Ni som känner mig vet att jag och min man varit på Sweden Rock nu i år och vilken tur vi hade som kom iväg i hela fyra dagar!!

Som den beroende specialist jag är kunde jag inte, mellan alla fantastiska spelningar, låta bli att reflektera över hur många av de artister som spelar (och de som besöker festivalen) som faktiskt är beroende av allt från socker/skräpmat till alkohol, shopping och bekräftelse.

Flera av banden vi såg är gamla rävar i gemet och de flesta har suttit fast i olika former av beroende. Pressen har beskrivit deras rajder som påverkade och aktiva i sjukdomen och lovordar deras drogfrihet nu för tiden. Från min vinkel ser jag en härjad, visserligen drogfri, gammal rockräv bestiga scenen, så svullen och överviktig att han knappt kan röra sig…. och jag tänker att ”Han är inte drogfri, han har bytt utlopp, till mat/socker”. Visserligen är det skillnad på hur starkt drogerna påverkar oss, men det är samma sjukdom, och om man inte tillfrisknar andligt (fysiskt, psykiskt och socialt) så kommer man alltid leva i sjukdomen på ett eller annat sätt.

Jag brukar ofta beskriva beroendesjukdomen som en ”Disneybula”. Ni vet när Långben får en bula på huvudet och trycker ner den, så kommer det upp en på armen. När han trycker ner den, kommer den tillbaka på huvudet eller ut någon annanstans. Så är det med beroende sjukdomen också. Som tillfrisknande kan man ofta iaktta sin sjukdom vilja ta sig yttryck i annat än det utlopp man huvudsakligen har. Sjukdomen är listig, falsk och stark (och tålmodig) och ibland känns det som att den lever ett eget liv, och har så många olika ansikten att det inte går att räkna.

I början av mitt eget tillfrisknande var det någon som sa till mig att ”Man kan inte tillfriskna från beroendesjukdomen, man kan bara byta utlopp”. På sätt och vis är det sant, men jag är hellre beroende av att ta hand om mig och läka holistiskt med allt vad det innebär för MIG (bön, meditation, äta bra näringsriktig kost, ta mina kosttillskott, ha kontakt med andra tillfrisknande beroende, föra budskapet vidare osv.) än att vara beroende av andras bekräftelse och vara besatt av när var hur jag ska kunna äta/dricka nästa gång, om hen tittar konstigt på mig, om jag väger för mycket, om jag kan ta en portion till utan att någon märker osv. osv.

Jag kunde gå där på festivalen, njuta av solen, njuta av musiken, njuta av samvaron med min man och vara tacksam över att inte allt kretsade kring vad jag skulle äta eller inte äta, eller om andra tyckte jag var tjock eller inte. Stämningen var hög: unga, gamla, berusade, nyktra, glada, euforiska, ledsna, alla får plats på Sweden Rock Festival, och jag fick vara en del, i tillfrisknande, och för det känner jag en djup tacksamhet.

 

Gunnarskogs Marknad, förberedelser

Känner mig lite kluven idag…..

Ska sälja Pelargoner och Sannas Såpa mm, imorgon på Gunnarskogs Marknad. Pelargoner är en av mina intressen, det finns många strängar på lyran… ibland för många 😛

Jag använder mig ju av mitt firmanamn och tänker att jag borde ta med mig Kosttillskotten också, det ser ju lite underligt ut med en Beroendespecialist som säljer pelargoner! Men så tänker jag att det är så det är. Det är så jag jobbar, läkande och tillfrisknande på ett Holistiskt sätt, det vävs liksom ihop. För mig är det tillfrisknande att kunna njuta av att stoppa fingrarna i jorden, plantera en stickling, och i slutändan kunna stå där och sälja av de jag kan avvara, fast jag till och med tycker att det är lite pinsamt!

Men detta är ett led för mig i att ”Sparka igång” som jag skrev i mitt förra inlägg.

Detta är JAG, sån här är JAG, så här lever, tänker och tycker jag. ❤

Ljus och kärlek, och välkommen att inhandla en pelargon eller två!!

 

Pelargon Carmel
Pelargon Carmel

Bara att sparka igång

Då är det dags att dra igång.

Det har hänt mycket i mitt liv den senaste tiden. Det händer alltid mycket i mitt liv, men det har varit extra turbulent sedan min lillebror (som är 11 år yngre än mig) begick självmord för sju veckor sedan och min livssituation förändrades i ett slag.

Jag har tre barn tillsammans med min man och vi bor på en gård i västra Värmland, närmare bestämt Gunnarskog, utanför Arvika. Vårt yngsta barn föddes 2009, när jag just avslutat min utbildning till beroendeterapeut på Forsa Folkhögskola. Jag har försökt kombinera ”Bygga Företag” tillsammans med ”Småbarnsmamma”, ”Bondfru”, ”Tillfrisknande beroende” och ”Hängiven hundägare/pelargonodlare”, och tillslut var det företagandet som fick stryka på foten, både som beroendeterapeut och bondfru.

Men nu när vår yngsta växt till sig lite och jag siktade mot Förskoleklass till hösten, så tänkte jag ”Nu är det snart min tur!” Så händer detta och min lillebror lämnar efter sig ett barn på 8 månader, som jag är <3Gudmor ❤ till och en förkrossad sambo. Så nu är jag småbarns förälder igen på halvtid, och så ser livet annorlunda ut igen.

Jag är så tacksam över att få finnas i mitt brorsbarns liv, både mot hans sambo och mot livet i stort. Jag fick av en klok vän höra att innan vi föds till jordelivet så får vi skriva i ”Livets bok”, vilka erfarenheter vi vill ha, vad vi behöver lära oss osv, och dessutom skriver vi ”kontrakt” på våra blivande barn, om vi ska ha några. (Min kära vän brukar skoja om att hon och hennes väninna minsann var på fyllan när de skrev i sina böcker, och jag börjar undra om inte jag var med på samma fest 😛 ) Jag vet att när jag hade fött vårt tredje barn sa jag till min väninna; ”Det är så konstigt, jag känner att jag är SÅ färdig med att föda barn, men jag har en stark förnimmelse av att jag har kontrakt på ett barn till….” Idag vet jag vilket det barnet är. Ibland är jag rädd att barnets mamma, min goa svägerska, min lillebrors sambo, ska känna det som att jag försöker ta över, eller klämma mig emellan, men så är det inte. Jag känner bara från djupet av mitt hjärta att jag vill finnas till för detta lilla liv, hur en enorm kärlek fyller hela mig, och hur jag kan känna tacksamhet, glädje och kärlek i sorgen. Det är stort för mig.

I vilket fall har allt detta lett fram till att jag vet att jag vill finnas till för mitt älskade Gudbarn, lika mycket som jag funnits för mina egna barn, men jag känner också att mitt kall, att föra budskapet om tillfrisknande till andra (beroende eller ”normisar”), inte kan tystas ner, det är därför jag väljer att öppna den här kanalen.

Här kommer jag förmodligen att beröra allt mellan självmord och brännässlor, jag kommer starta upp en webbutik med produkter som kan hjälpa ett holistiskt läkande från beroende sjukdomen, jag kommer vrida och vända på tankar, dela bilder och ord, och hoppas att ni vill följa med på resan.

VÄLKOMNA!

%d bloggare gillar detta: