Att se tillbaka-konstruktivt eller ej?

Ofta får jag höra att det inte är konstruktivt att titta tillbaka och vara i det förflutna, och jag kan nog till viss del hålla med. Men jag har också upptäckt att jag behöver blicka tillbaka för att kunna göra annorlunda framåt. Det som inte är bra för mig är att fastna i det som varit, och älta, fundera, harmas och vara i ”tänk om”. Det leder mig ingen vart. Men jag behöver titta tillbaka, kanske bara till gårdagen, för att kunna se om det finns utrymme för utveckling på olika sätt, och tro mig, det gör det, i stort sett varenda gång!

Om jag ser tillbaka på gårdagen till exempel, var jag i stress mesta delen av dagen. Det blev till och med så stressigt att jag vid ett tillfälle stod och funderade på om jag hade tid att trösta när Alvina cyklade omkull och hade stora skrapsår på ben och armar och tårarna rann i strida strömmar. När jag tittar tillbaka på den situationen så vet jag att den personen vill jag inte vara.

Om jag dyker in lite mer på djupet så kan jag se att jag har en massa borden och måsten i mitt liv, som jag tar på mig själv, men ofta för att jag TROR att det är andras önskningar eller att ”man” ska göra eller vara på ett visst sätt. Alla dessa måsten och borden gör att jag ofta går med en stress inombords, eftersom jag aldrig någonsin kommer kunna leva upp till alla dessa påbud.

Det här är något vi tar upp när vi jobbar med återfallsprevention, för att det också kan innebära en enorm stress att bryta de här mönstren eftersom de ofta kommer från vår uppväxt, från samhället eller från kulturen i växer upp i.

Exempel på förbud och påbud som jag bär omkring på är;

  • En får inte slänga levande växter, de ska tas omhand som sticklingar eller planteras om. Dels spar det pengar, och dels värnar det om miljön.
  • Alla ljusstumpar ska sparas, de kan en göra marschaller av sedan. Det är bra för miljön.
  • Kläder med små hål i, inklusive stumpor, får inte slängas, de ska lagas (även om det innebär att de får ligga i ”att lagas” högen så länge att de hinner bli för små för den som ska ha dem) eller användas till något annat nyttigt.
  • En får bara titta på TV eller vila om en gjort något nyttigt först.
  • Saker ska göras perfekt, fullt ut, eller inte alls.
  • Alla blommor ska omplanteras varje vår.
  • Har en möjlighet att odla ska en odla sin egen mat.
  • Alla som går att kompostera måste ner i Bokashin (även om du måste köpa nya hinkar för att du inte hunnit gräva ner de som står och fermenteras).

Detta är bara en bråkdel av alla mina tokerier. Oftast kopplade till miljö eller ekonomi, intressant nog!

Märk väl, om någon läser detta, att alla dessa påbud och förbud gäller endast MIG! Om någon frågar mig om råd, så kommer jag förmodligen ge den personen de motsatta svaren dvs; sänk ribban, det måste inte vara perfekt, en får slänga ljusstumpar, en får kompostera utan bokashi osv. Detta fenomen är för mig ett mysterium! Varför ska jag hålla på så här, och (för att ytterligare lägga sten på börda) jag BORDE ha kommit längre, jag har ju ändå 14 års tillfrisknande bakom mig…..Bla, bla, bla!

Det är DÄRFÖR jag behöver titta bakåt ibland. För att komma ihåg att jag har de här förbuden och påbuden som jag medvetet eller omedvetet försöker förhålla mig till. När jag är mitt i (som jag var igår) kan jag inte se det. Men idag, när jag har åtminstone en dags perspektiv, kan jag se det. Ja just det! De här påståendena ger mig en stor inre stress, som lätt blir för mycket om jag lägger till ytterligare stressmoment!

Ibland jag också se att jag roat mig med att byta ut förbud och påbud, så tror jag att jag tillfrisknat på olika plan 😁 När jag ser det ur det perspektivet, och kan berätta för andra som har lika galna påbud och förbud är det skönt att le åt knaset och kunna blicka framåt igen.

Det är vad jag ska göra nu.

Jag ska beskära en pelargon och kasta den avklippta biten i en helt vanlig kompost, eftersom jag beslutat mig för att bara låta bokashin stå ett tag till innan jag bestämt om jag ska gräva ner den eller helt sonika hälla ut allt i dyngrännan. Vi får väl se! Det viktigaste för mig är ändå att jag kan se mönstren och bryta dem, för där i ligger en av mina nycklar till välmående! Sedan ska jag berätta för någon av mina medsystrar vad mina skamröster (för,det är vad det är) lurat mig att tro på. Sedan kan vi garva rått, och gå vidare i livet!

Skön fredag åt folket!!!

Pelargonen som ska beskäras, utan att bli stickling! Ner i komposten med den avklippta delen!! Good for me 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: