Var din personlighet

En av de första sakerna jag fick lära mig när jag börjadetillfriskna var att alla styrs av olika signalsubstanser, som finns i hjärnan. Alla har naturligtvis alla signalsubstanser, men våra hjärnor är lite olika designade, och har en dominans av en av följande signalsubstanser; acetylkolin, dopamin (båda dessa är ”gas på”), GABA och serotonin (båda dessa är ”broms”). Vi har mängder av andra signalsubstanser, men dessa fyra är de som styr vår personlighetsorkester.

Om jag förenklar väääääldigt mycket kan jag säga så här;

Personer som är Acetylkolindominanta, när de är i balans, ärmycket kreativa! De använder förnuftet och har stor medkänsla. De är öppna förnya idéer, intuitiva, uppfinningsrika och flexibla. De är kvicktänkta filosofersom vill vända allt till det bästa (lösningsfokuserade). De tycker om ord och kommunikation och är bra på att entusiasmera andra. Men, om acetylkolinet sjunker kan personen få ett bisarrt, udda beteende och bli perfektionist.

Personer som är Dopmindominanta är personer som, när de är i balans, blomstrar av energi! De är sociala, extroverta och är ofta beundrade avfamilj och vänner. De är snabbtänkta, kvicka, självsäkra, skarptänkta och rationella. De är mer tillfreds med fakta och siffror än med känslor. De kan se kritiskt på sig själva, men har svårt att ta kritik eller negativ feedback från andra. Om dopaminet sjunker kan personen å andra sidan bli handlingsförlamad och känna sig ensam.

Personer som är GABA-dominanta är, när de är i balans,stabila och lugna lagspelare. De är pålitliga och finns alltid när andrabehöver dem. De är bra på att sätta mål, organisera både aktiviteter, projektoch sin omgivning. De är praktiska, objektiva, välbalanserade och har ett gottsjälvförtroende. Om de är i obalans och GABA sjunker kan de bli känslomässigt instabila, ha humörsvängningar och har ett stort bekräftelsebehov.

Personer som är Serotonindominanta är, när de är i balans; personersom kan glädja sig själva och leva i nuet! De är realister, lyhörda och mycket mottaglig för sinnlig information. De är impulsiva och älskar att delta iaktiviteter på jobbet och fritiden, och samtidigt har deras hjärnor lätt föratt återhämta sig och skapa harmoni. Om de är i obalans och serotoninet sjunkerkan de bli självupptagna ensamvargar som står över lagar och regler.

Detta är naturligtvis mycket förenklat, och om ni vill läsamer kan ni läsa i Sockerbomben 3.0 som är skriven av Bitten Jonsson, eller The EdgeEffect som är skriven av Eric R Braverman. Det finns självklar massor av annan bra litteratur 😊

Grejen är den, att de flesta människorna här i Sverige är GABA-dominanta. När jag gjorde screeningtester för att se vilken min dominans är kunde jag se att GABA visserligen är högt, men min dominans är acetylkolin. Detta betyder att jag inte ”tillhör normen” i Sverige. Tänk om det är så att min känsla av att aldrig riktigt passa in (som jag hade som liten, tonåring,och ung vuxen, och ibland fortfarande känner) berodde på att jag inte följde ”mallen”som de flesta svenskar i Landet Lagom tycker att man ska följa. Tänk om det också är så att många barn (och vuxna) med ”särskilda behov” och NPF diagnoser inte faller inom ramen, och till råga på allt är obalanserade? Obalanserade pågrund av fel kost, ständig skärmaktivitet och brist på vila, återhämtning ochnärvaro? Jag säger inte att det är så, jag bara funderar lite fram och tillbakaefter att ha upptäckt vad kosten och mer balans kroppsligt och själsligt hargjort med mig.

Vad jag också upptäckte var att jag i hela livet bara har använt mig av min GABA-personlighet, och tryckt undan min acetylkolin så fort den har tittat fram. Alltid när ”locket har gått” och min acetylkolin-personlighet har fått fritt spelrum i form av stora yviga gester, högljutt prat, höga skratt, bråkiga lekar eller ett allmänt ”hjärnsläpp” har jag alltid mått otroligt bra i stunden och känt mig levande fullt ut, men efteråt känt att jag varit för mycket, tagit för stor plats, framhävt mig själv och säkert tyckte alla att jag var en riktig mallgroda som bara tog för mig ochinte lät någon annan komma till tals eller få uppmärksamhet….

Men saken är den, att när jag under alla år tryckte ner min acetylkolin-personlighet, blev jag deprimerad. Skammen fick fäste och nedåtspiralen fortsatte. Socker, mjöl och mjölk på detta, fortsätta trycka undan min personlighet, mer negativa tankar, ännu sämre mat, allt svårare obalanser, fortsätta trycka undan min personlighet och fortsätta visa upp en personlighet som var godkänd……. Om jag tittar på det ur det perspektivet, så är det kanske inte så konstigt att när jag slog i min botten med dunder och brak, faktiskt inte ville leva längre. Jag kände det ju som att JAG inte fick finnas till.

Jag tänker också på min lillebror, som genom sin uppväxtfick alla möjliga diagnoser från A till Ö, med sin STORA, yviga personlighet,som kunde fylla ett helt rum bara genom att öppna dörren, han var verkligen inte normen, och jag vet att han kände att han inte passade in. Jag undrar så ofta om jag kunde ha hjälpt honom mer, då kanske det inte skulle ha slutat somdet gjorde….

I alla fall är jag glad att jag fått kunskap om detta, att jag förstått hur viktigt det är att få vara sin personlighet, och att jag vågar tillåta mig själv vara en impulsiv, kreativ tanketank, med insikt om att jag behöver lite balans så att jag inte rusar iväg huvudstupa och sårar andra på kuppen. Jag har genom livet tagit många beslut och startat många projekt och tröttnat efter en tid eftersom jag inte är en ”slutförare”. Jag har fått lära mig bli det, att ta ansvar, men jag har också behövt acceptera att jag avslutar projekt som till att börja med målades upp som det bästa i hela livet och den enda stora lösningen. Jag har fått jobba väldigt mycket med skammen som mina oavslutade projekt inneburit. Gliringar, kommentarer och åsikter från andra som befäst skammen ända in i själen. En skam över min person, och ett befästande av att min personlighet inte är rätt. Men med kunskap om detta och en vilja att ta ansvar känns det som att min personlighet börjar blomma allt mer och att jag tillåter den göra det.

Jag önskar kunna förmedla denna kunskap till mina barn och ge dem verktyget att VARA I SIN PERSONLIGHET så att de slipper gömma och skyla sina önskningar, drömmar och liv. Det är egentligen något som borde vara en rättighet för var och en, så det är nog dagens visdomsord från mig till dig; Lär känna vem du är och tillåt dig vara i din personlighet. <3<3

Det här inlägget postades i Addiction, Föräldraskap, Leva i tillfrisknande, Självläkning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s