Varför ska jag göra en SUGAR??

I dagarna har jag slutfört min utbildning i SUGAR, vilket betyder att jag numer kan göra den terapeutiska intervju som kan läggas till grund för att ställa diagnosen Sockerberoende. Jag är stolt och glad över att kunna lägga ytterligare ett verktyg i lådan och att kunna erbjuda det till de som vill ha hjälp av mig! Jag har skrivit om det förut, och jag upprepar mig 😉 Det är superviktigt att som behandlare/terapeut veta om det faktiskt finns något att behandla!

Enkelt uttryckt kan vi dela in befolkningen i tre kategorier när vi talar om sockerberoende. Vissa är ”brukare”, det betyder att de kan äta, eller låta bli, det spelar ingen roll vilket.

Andra hamnar i kategori; skadligt bruk. Då kan du ha fått konsekvenser av ditt ätande, som kraftig över eller undervikt, diabetes typ 2, eller andra fysiska och psykiska konsekvenser, men kan sluta eller lägga om livsstilen om konsekvenserna blir tillräckligt allvarliga. Du kan behöva hjälp, men kommer kunna göra det med hälsa, förhållande, barn eller annat som motivation.

Den sista kategorin är; beroende. Då kan du inte sluta, trots att du fått allvarliga konsekvenser både fysiskt, psykiskt, andligt och socialt. I perioder kommer det säkert att fungera, till att börja med, men vid någon tidpunkt kommer suget att ta dig tillbaka till sockret, även om du vet att du kan få hjärtinfarkt eller bli blind om du fortsätter äta och leva som du gör. Då kommer du behöva hjälp att få verktyg att hantera ditt beroende med.

Eftersom dessa tre kategorier kan likna varandra, men behöver helt olika hjälp, så är det viktigt att utröna vilken kategori du tillhör, innan vi påbörjar en behandling!

SUGAR visar på ett väldigt tydligt sätt vilka symptom du har utvecklat i sjukdomen Sockerberoende. Vi brukar säga att Sockerberoende kan liknas vid en graviditet; man kan inte vara ”lite gravid”, endera är man det, eller så är man det inte. Så är det med beroendet också. MEN man kan vara i ”vecka fyra” eller i ”vecka 40”. Det ser man också väldigt tydligt då man gjort en SUGAR.

Om du känner att detta är något som skulle vara till hjälp för dig att göra, kika in under fliken ”Hjälp att få” och boka en tid för samtal!

Publicerat i Addiction, Leva i tillfrisknande, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Resa till Rhodos- Lär dig hantera ditt sockerberoende!

8-15: september 2019

  • Ger du dig själv löften om att leva hälsosamt och gör ideliga försök att ”börja på måndag” eller ”efter midsommar”, men misslyckas gång på gång?
  • Har du ständiga tankar om mat och vikt, vad du ”får” eller ”inte får” äta?
  • Känner du att du behöver förändra ditt sätt att äta? Kan du inte sluta äta?
  • Använder du mat för att förändra ditt mående, eller höja stämningen, slappna av eller dämpa?
  • Är du trött på att ständigt banta?

Då kan detta vara något för dig:

Vecka 37 inbjuder vi till en resa till Rhodos för att kunna gå en kurs i hur du lär dig hantera ditt sockerberoende! Ta chansen och låt resan förändra ditt liv!

För att lära dig hantera ditt sockerberoende hjälper det inte att bara ta bort ”drogen”. Du behöver hitta mening med ett liv utan socker, och verktyg att hantera situationer i vardagen med. Detta får du med dig under denna vecka.

Kursen är uppbyggd utifrån Holistic Addiction Medecine, vilket betyder att vi arbetar fysiskt, psykiskt, andligt och socialt för att uppnå varaktig hälsa. Irja och Annica är utbildade beroendetarapeuter och har gedigen kunskap i hur man lär sig hantera sitt sockerberoende, och kommer på ett lyhört, inkännande och professionellt sätt kommer guida dig igenom kursen.

För att skapa trygghet i gruppen kommer vi att ta med max 12 deltagare. Allt eftersom ni anmäler er kommer vi (om ni så önskar) lägga till er i en hemlig Facebook grupp där ni kan lära känna varandra och börja bygga upp ert nätverk av sockerfria vänner. Vi kommer även dela information i gruppen, men för den som inte har FB kommer vi naturligtvis sprida information via andra medier.

Kursen är förlagd på mysiga Villa Panagos, Faliraki, på Rhodos. Där ges du möjlighet att väcka kroppen med mjuk yoga som en fin uppstart inför dagens föreläsningar och övningar. Villa Panagos ligger naturskönt i närheten av den berömda stranden Faliraki. Supermarket och restauranger finns också nära till hands.

I priset ingår:

  • Föreläsningar varje dag om aktuella ämnen som berör sockerberoende och hur man hanterar det (biokemisk reparation, vad kan jag äta, förebyggande av återfall och mycket mera).
  • Coachning (individuellt och i grupp).
  • Grupparbeten
  • Tid för eftertanke och gemenskap.
  • Yogalektioner.
  • Utarbetning av individuell matplan.
  • Diagnosticerade bedömning sk. SUGAR och grundläggande Biokemisk Reparation.
  • Privat transfer ifrån flygfältet på Rhodos till Villa Panagos i Faliraki, t/r.
  • Boende i delat rum (2 personer delar rum) vid Villa Panagos. 
  • Frukost och middag (Bla. välkomstmiddag och avskedsmiddag med levande musik). Möjlighet finns att laga sin egen lunch enligt sin utarbetade matplan, eller att äta ute på restaurang.
  • AC, WiFi, handdukar och sängkläder
  • Observera att du beställer flygresa, tur och retur, själv!

Pris 14 995: – Anmälningsavgift 5 000: – återbetalas ej efter 16:e juni.

Anmälan senast 16:e juni!!!

För mer info och anmälan; recovery@annicasinspira.com

Varmt välkomna! Önskar Annica Strandberg-Schmidt och Irja Convaljus

Publicerat i Addiction, Leva i tillfrisknande | Lämna en kommentar

”The disease of more”

Att ha beroende sjukdomen påverkar hela ens väsen. Allt ifrån biokemi (som ju egentligen är det som ÄR vi) till andlighet. Sjukdomen påverkar oss psykiskt, fysiskt, andligt och socialt, och vi behöver jobba på alla de områdena när vi tillfrisknar.

Sista tiden har jag funderat mycket på uttrycket att beroendesjukdomen är ”The disease of more”, slarvig översatt; ”Sjukdomen som bara vill ha mer”, eller kanske ”Som aldrig får nog”. Det är i alla fall hur det uttrycker sig för mig i vardagen. Utåt sett kanske det ser ut som att jag är lugn som en filbunke för det mesta, men inom mig är det stormigt värre, största delen av tiden. Ibland tänker jag att jag är ”väldigt mycket människa”. Eller så är det helt enkelt så att jag är en Beroendepersonlighet.

Till en Beroendepersonlighet hör att man kan bli besatt av saker. I första hand kanske man tänker på besatthet av drogen, men i början av mitt tillfrisknande, när jag satt på et 12-stegsmöte, hörde jag en person dela om att ”Jag kan fan bli besatt av ett cykeldäck” och det slog mig med kraft, att jag är precis sån. Om jag får en tanke i huvudet så ska det ältas, vridas, vändas, spekuleras, funderas och analyseras in i minsta detalj, och det kan göra mig helt utmattad. Dessutom kan det gälla en sån trivial sak som om jag ska klippa mig och färga håret på salong eller ej. Genast börjar jag fundera; har jag råd? Vad tycker maken? Vad tycker alla andra? Kan jag göra det själv? Kan det gå fel? Kanske ska jag bara klippa mig på salong och färga hemma? och så vidare i all oändlighet…… Ibland undrar jag om ”normala” människor också har de här frågorna, men vet så precis vad de vill och tycker att de bara tar ett beslut och så är det färdigt? Så skönt det vore! Till saken hör också uttrycket ”Analysis makes paralysis”, vilket oftast är precis vad som händer…… Jag blir helt paralyserad, och fattar inget beslut alls.

På ett annat möte, när vi förberedde och skulle koka kaffe, ställa fram stolar, tända ljus mm. stod jag och fyllde i kaffekokaren. Jag kollade hur mycket vatten det var i kokaren, för hur många koppar, och började måtta upp pulver i bryggaren. På slutet tog jag en liten extra skopa, av ren vana, och min väninna skrattade till ”Aha! Det var den lilla Beroendeskeden!” sa hon, och jag visste precis vad hon menade! Min beroendepersonlighet anser att; om en är bra, så är två (eller ännu mer) bättre. Jag ”tar lite till” för att vara på den säkra sidan att det är RIKTIGT bra, och nog mycket. Det kan jag också se på andra saker i mitt liv. När andra skaffar EN hund, skaffar jag tre, när andra har EN häst, skaffar jag två, tar in en extra i stallet och tar en på foder, när andra skaffar EN kanin, skaffar jag tre. Sedan kryddar jag med lite getter, skaffar höns och tänker att jag ska odla egen mat, självhushålla, laga alla kläder och helst cykla överallt jag ska också, för att spara på miljön…..

När jag läser vad jag själv skrivit vet jag inte om jag ska skratta eller gråta…. Men jag väljer nog att skratta ändå, för på nåt sätt är det ändå komiskt när jag får syn på vad jag håller på med.

Det tråkiga är att det påverkar resten av familjen i väldigt hög grad, när jag, vilket jag gör då och då, tappar orken totalt efter allt jag har att göra. Det här är ju något som både berikar mitt liv, men som också tar mig med på utmattande resor då och då. Jag har en önskan om att kunna hitta balans. Att tänka mig för innan den tredje hamstern flyttar in eller den femte getkillingen föds, men ibland kidnappas min hjärna, på samma sätt som när jag ville ha drogen, och så ”helt plötsligt” står jag där, mitt i ett nytt projekt, eller med ännu ett djur att ta hand om, utan att ha kunnat bromsa.

Visst har jag kommit allt mer i balans genom åren i tillfrisknande, men det fattas fortfarande en bit. Till allt detta hör också SKAM, men det får bli ett helt eget blogginlägg.

Finns det någon mer som känner igen sig? Eller är alla andra verkligen helt normala och fattar rationella beslut hela tiden?!

Publicerat i Addiction, Leva i tillfrisknande | Lämna en kommentar

Att vara sockerfri på resa

En liten sammanställning på tips för att vara abstinent på resa!

Publicerat i Addiction, Leva i tillfrisknande, Okategoriserade, Tips och trix | Lämna en kommentar

Matplan är inte lösningen!

Matplan, matplan, matplan….. Naturligtvis pratar vi sockerberoende om mat. Vad ska vi äta? När ska vi äta? Kan man äta si? Kan man äta så? Och så vidare i all oändlighet. Vi tror att LÖSNINGEN på vårt mående, på kaoset i livet, på vår dåliga självkänsla och annat skräp vi kånkar omkring på, är en Matplan. Om jag följer en matplan kommer jag gå ner i vikt. Går jag ner i vikt så blir jag lycklig. Eller?

För mig var det inte så. Jag fortsatte att må dåligt när jag hade gått ner i vikt, och gick snart upp igen. Jag fortsatte göra samma saker som jag alltid hade gjort och förväntade mig att det skulle bli annorlunda bara jag provade tillräckligt många gånger, eller tillräckligt mycket, eller tillräckligt ”hårt”.

Lösningen för mig, blev att börja leva på ett annat sätt.

Att ta bort drogen, och utesluta den mat som fick mig att må dåligt, men jag har också fått lära mig att jobba på min självkänsla, ta hand om mina behov, sätta gränser runt mig, fylla på med glädje, hitta vad som är jag, och vad jag tycker om. Det är det som har varit det tuffa jobbet, men det är det som har givit pay off! Det visade sig att det var 12-stegsprogrammet som var lösningen, och att Matplanen var/är ett verktyg! Strålande! När maten blir en lite del av livet, bara ett verktyg för att läka och må bra, så finns det så oändligt mycket annat roligt att lägga tiden på!

Visst är det så att kosten är viktig. Väldigt viktig. Men jag tror på att göra det enkelt. Följande text är ett utdrag ur ett inlägg som jag skrivit på sidan Sockerfritt liv, och kan vara en hjälp till att hitta en enkel matplan:

”Ett av de verktyg som vi oftast kommer till först är Matplan. Tyvärr är det många som fastnar där, och tror att det är hela lösningen på problemet. Men det finns få som vet så mycket om hur och vad vi bör äta som någon som är sockerberoende. Det är inte där problemet ligger!

Det första du behöver se över är ju vilka livsmedel du ska ha på din matplan, och inte. Sedan är det bästa att fokusera på den mat du kan äta, och ägna mindre uppmärksamhet åt det som inte ska ligga på tallriken.

Först och främst tar du bort socker, sötningsmedel och kolhydrater. Hjärnan reagerar på mjöl i olika former på samma sätt som den gör med socker, och ser dessutom ingen skillnad på om det är grovt eller finmalet mjöl. Den får samma kick i belöningscentrat, och tackar och tar emot  Likadant är det med sötningsmedel; även om inte det höjer blodsockret mm så har vår hjärna en stark koppling till den söta smaken och kommer direkt ropa efter mer och värre!!

En paradox är att så länge du inte har en matplan (planerat vad du ska äta) så kommer du inte bli drogfri, men om du bara planerar vad du ska äta, och inte gör några andra förändringar, så kommer du ramla på näsan i sockret/maten igen. Maten utgör endast 10 % av tillfrisknandet. Den största biten, 50 %, är gemenskap, men det kommer vi till senare.

Vad ska jag äta då?? Gör det enkelt!! Protein (animaliskt), grönsaker och fett.

  • Protein. Proteinet är byggstenar till muskler, signalsubstanser i hjärnan och mycket, mycket annat. Animaliskt protein ”is da shit” för vår kropp och hjärna!
  • Fett. Livsnödvändigt! Framför allt omega tre, som finns i fisk, är något som vi måste tillföra utifrån. Annars ska fetterna vara extra virgin (kallpressade) och bestå av olivolja, kokosfett och smör eller geeh.
  • Grönsaker. Ät de grönsaker du tål.

Ät olika kombinationer av dessa livsmedel och håll dig till;

  • en portion
  • tre gånger om dagen
  • inga mellanmål

Voila! Där har du en enkel matplan!

För de flesta gör det en enorm skillnad att ta hjälp av ett proffs för att få en personligt utformad matplan, men det behövs inte för att komma igång. Då räcker det med den enkla matplan som finns beskriven ovan. Dessutom behöver du ta det viktigaste först. Snöa inte in på Carnivore, LCHF, Paleo osv osv, utan ta det viktigaste först; var drogfri! Matplanen, som allt annat i tillfrisknande är ett ”levande dokument”. Det betyder att det kommer ändras efter tid, och behöver uppdateras allt eftersom du tillfrisknar och allteftersom kunskapen om maten fördjupas.”

Hoppas att det kan ge lite hjälp och riktning!

Passar på att önska alla en fantastisk Valborg!!

Publicerat i Addiction, Leva i tillfrisknande, Mat, Tips och trix | Lämna en kommentar